10.7.2009: Sitter på tåget, utanför fönstret rör sig landskapet förbi i snabb takt. Jag åker baklänges. Sverige är vackert, ängarna belys av solstrålar som tvingar sig genom och mellan molnen. Jag brukar gilla att åka tåg, men idag är det fruktansvärt. Det gnager i magen, tårar lurar ständigt i ögonen. hjärnan jobbar för fullt för att reparera och kapsla in skadorna. Stenar som trillat ner, muras åter på plats. Jag lär mig aldrig.
11.7.2009: Sitter på tåg på väg från det som var oss. Regnet faller utanför och rutan fäller tårar precis som jag. Emellanåt hugger det i mellangärdet och jag får tryck över bröstet. Så mycket som finns kvar på insidan. Med lurar i öronen och luvan uppdragen för att dölja mina rödgråtna ögon.
Föda vid vägrenen
1 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar