får inget gjort på jobbet, stirrar in i skärmen utan någon motivation. Ler falska leenden på avdelningen och aldrig förr har jag gått skytteltrafik till toaletten med tårarna brännande bakom ögonlocken. Tänker och tänker och tänker, går genom allt som hänt senaste tiden, ångrar och grämer mig över mycket. Tänker på dom senaste 2 åren. Hur mycket jag verkligen tycker jag försökt, hur mycket jag ändrat, men inte tillräckligt, inte tillräckligt fort, inte tillräckligt........
Jag förlorade
Föda vid vägrenen
1 år sedan
2 kommentarer:
Kanske inte bara en förlorar. Inte heller är det så att en annan faktiskt vunnit.
Och i efterhand, när man tittar tillbaka, då är det kanske så att man har en väldigt nära vän kvar. Det är värt något med. Tänker jag.
Med tiden. Men just nu en föga tröst, tyvärr.
Skicka en kommentar