Snickers har en tendens att väcka mig mitt i natten, bara för att kela lite, sen vaknar herrn trots det tidigt,pigg som en lärka. Gissa om det är svårt att lämna sängen för att gå till jobbet.
Jag försöker att bli bättre, bättre på att uttrycka mig,dela med mig, bättre på känslor. Men där finns en mur, som jag så kärleksfullt har vårdat så länge. Rapunsel sitter i sitt torn och håret har inte vuxit sig långt nog för att nå ner till marken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar