Otvunget är bästa sättet att umgås. När det är bekvämt att bara vara, utan konstlade samtalsämnen, när samtalet lever eget liv och tysnaden inte känns konstig. Inte i närheten alla kan åstadkomma det. Vissa verkar ha det och andra inte.
Jag försöker att bli bättre, bättre på att uttrycka mig,dela med mig, bättre på känslor. Men där finns en mur, som jag så kärleksfullt har vårdat så länge. Rapunsel sitter i sitt torn och håret har inte vuxit sig långt nog för att nå ner till marken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar