Snabb Ninja

Imorse var hon snabb kattrackarn. När jag öppnade dörren för att gå till jobbet smet hon ut och någon hade ställt upp dörren i trappuppgången så hon hade fri lejd. Som tur så saktade hon in när hon kom ut på gräsmattan och jag kunde fånga upp henne.

smultron och blåbär

Igår var jag ute och cyklade med mina jobbkompisar, dom hade köpt Naturpasset, alltså orientering i trakten. Inmundigades både multron och blåbär på vägen. Vet inte om det hjälpte särskillt men fick små ögonblick där hjärnan fokuserade på något annat. Vet inte hur jag ska ta mig genom detta.

John ME

Var på konsert idag, på vaxblekargården. John ME stod på scen. Det var akustiskt och grymt bra. Han har bra röst den mannen. Hitlåten spelades inte mindre än 2 ggr, vilket e lustigt. Har inte varit med om det förr på konsert. Men tydligen var hans akustiska repetoar slut, och publiken ville ha mer.

en sak till...

sa jag att jag hatar sthlm.

sthlm tur och retur

10.7.2009: Sitter på tåget, utanför fönstret rör sig landskapet förbi i snabb takt. Jag åker baklänges. Sverige är vackert, ängarna belys av solstrålar som tvingar sig genom och mellan molnen. Jag brukar gilla att åka tåg, men idag är det fruktansvärt. Det gnager i magen, tårar lurar ständigt i ögonen. hjärnan jobbar för fullt för att reparera och kapsla in skadorna. Stenar som trillat ner, muras åter på plats. Jag lär mig aldrig.

11.7.2009: Sitter på tåg på väg från det som var oss. Regnet faller utanför och rutan fäller tårar precis som jag. Emellanåt hugger det i mellangärdet och jag får tryck över bröstet. Så mycket som finns kvar på insidan. Med lurar i öronen och luvan uppdragen för att dölja mina rödgråtna ögon.

.....

Det gör ont.

P&L och Arvika festival

Avverkat 2 festivaler på rad och är nu trött och känner mig ensam utan massa folk kring mig. Jag har inte känt samma driv och glädje inför festivalerna i år och kanske just därav har det inte känts lika kul som vanligt. Dessutom har tyngden jag kännt inuti inte givit med sig.

På P&L var det en ny erfarenhet med insläpp som gällde, och vet nu att det inte är något för mig. Har inte tålamodet att tas med folk, gillar inte att bli utskälld för att bara göra "mitt jobb". Dessutom hamnar man utanför all action. Direkt efter bar det av till Arvika.

Arvika har tidigare varit sommarens höjdpunkt, men även det var tungrott. Mycket frustration och väntan dom första dagarna och ett sammanbrott under festivalen kan nu läggas till i listan.

Min hjärna klarade verkligen inte av att sammanföra förväntningarna på mig med det jag faktiskt gjorde och skulle göra, kände mig helt överflödig vid tillfällen och var beredd att åka hem. Ville åka hem.

Väl hemma är den obehagliga magkänskan tillbaka. Får försöka vänta till morgondagen när mina brorsbarn kommer för att förgylla min dag.